Kurt Wallander har köpt sig ett hus vid havet och tar långa promenader på stranden med sin nye, trogne följeslagare, labradorhunden Jussi. Kurt känner sig mer harmonisk och tillfreds med tillvaron än på länge. Plötsligt bryts lugnet i det sommaridylliska Ystad av en kraftig explosion och som släcker ner hela staden. Det är Ystads enda transformatorstation som sprängts i luften. Sprängningen följs av flera dåd. Militären kallas in och undantagstillstånd utlyses i den lilla staden, som börjar likna vad som bäst kan beskrivas som en krigszon. Wallander och hans kollegor står nästintill handfallna, och de vet inte om det handlar om sabotage eller terrorism. I det allmänna kaoset och med media i hälarna söker Wallander både bokstavligt och bildligt i mörkret efter terrorister eller gärningsmän. Källa.

Denna får ca 3 utav 5 eftersom jag inte tyckte att skådespeleriet är lika bra som e de första Wallander filmerna, de som började spelas in 2005. Inte vet jag om det är så dåligt för de producerade 8-9 Wallander filmer förra året, och det är nog lite för många för att skådespeleriet ska vara godtagbart. Visst om det hade varit samma uppsättning med skådespelare som från början men nu är nästan alla nya.